snart tio år har det gått..

120 månader

en evighet

och hela tiden har den funnits där

tanken, drömmen, önskan, hoppet

ibland vacklandes, ibland slumrandes

men alltid vid liv när våren kommer smygandes

som en ekorre som leker i vårsolen finns den där

kärleken...kärleken till platsen

 drömmen om att få stanna upp, slå sig ner

sätta fingrarna i myllan och odla

odla, leva, andas..i samklang med björkar och gräs

med naturen som nästan kryper över tröskeln

ingen kan riktigt förstå, men just där

där är jag hel igen

om jag bara vågade agera

göra nått..innan det är för sent..

men ibland är det lättare att bara drömma

för drömmen kan inge ta ifrån mig

ingen utom sanningen

det är skrämmande..

sen finns det lycklig kärlek

den som värmer fyller och besvarar

den svart/vita drömmen är en sådan

han är magisk fantastisk och bara underbar

det är han, min vän och min puma

som gör livet värt allt

Var med och påverka!

Earth Hour

ingen kan göra allt

men alla kan göra något

Ta med tygväskan nästa gång du handlar

Ok?