Hej å hå.

det verkar bli år mellan gångerna nu..de måste ändras..

varje gång jag är in här slås jag av samma tanke

"varför skriver jag inte längre?"

skriva var de som höll mig över vattenytan

en penna, ett tangentbord

ord som faller som vatten

ur en källa som aldrig tycktes sina

som behövde flöda fritt för att inte brista

kanske flyter vattnet fram i en lugnare takt?

kanske har källan vuxit sig större med åren

eller helt enkelt lärt sig att det är okay att brista..

men orden har jag inte tappat

dom behöver en plats att bo

så jag ska bli bättre

man kan alltid bli bättre...

såg just en intervju med Jason Segal

han sa nått i stil med

'det handlar om att inte vara rädd för att vara dålig från början'

å han har så jävla rätt

det bor mycke rädsla i vår värld 

för konstiga saker

vi blänger snett på grannen

och tuggar glatt i oss en kaka 

med innehållsförteckning lika lång som en finsk ordlista

ja menar...vad håller vi på med?!

egentligen?

på återseende..snart

jag lovar.