sådär trängd i  ett hörn igen..

av vem?

mig själv kanske..

vet inte om jag kan förklara

egentligen känner jag mig ganska glad

men frustrerad

för hur gör man skillnad...HUR??

ibland känns det som om alla vet något

men ingen vill tala om det

är det så?

ikväll är det ljust ute

på månen och molnens egna vis

det är härligt

dom där skogarna börjar bli en sorts trygghet

längtar till våren

till snödropparna som ännu sover under ett tjockt täcke

men snart snart..

vet inte..

är det så?

nej det är det nog inte

eller det är det inte

det finns inte plats

jag har en plan

en väg

och ingen annan kan följa med

det finns bara plats för 2 hundar och en röd häst

mission completed

jag blir så trött av allt

.....

läser gamla inlägg

det gör mig lite ledsen

för det är som nått saknas

som nått gått sönder

gick jag sönder?

finner allt så orättvist

ja visst fan gick jag sönder

jag gick så långt som till att tro

på nått som visade sig vara ett luftslott

så jaa..jag är sönder

någonstans innuti finns fortfarande ett litet hål

som jag missat när jag lagat

som fortfarande låter luften smita ut

utan luft orkar man inte på samma vis

men jag vet inte hur jag ska bli hel igen

för jag har letat överallt

men den där sista lilla biten saknas

varför ville du aldrig hjälpa mig?