Direktlänk till inlägg 23 november 2010
Det var mor som undrade;
vad får dom där stackars hundarna egentligen lyssna på?!
jaa...det undrar många..
just nu är det mycket sånt hära
deprimerande
ödesmättande
jobbigt
nej...det är inte riktigt någon som förstår
men det är vackert
det gör mig lugn
och enligt säkra källor även snusdjuren...
---
Helgen var vild...kanske lite för vild
vad vet jag
J försvann som en stormvind igen..
hela situationen gör mig lite låg
jag önskar vi kunde vara vänner...
jag är ju bara jag
har så svårt att se hur det skulle betyda nått för någon?
Framförallt är jag problem
man ska inte ha mig till annat än vän
det är det jag duger till
å det är väl mer än nog?
för mig är det det...
---
Kvällen har bjudit på en underbar promenad i månskenet med (o)djuren
norrskenet har dansat i horisonten
stjärnorna har gnistrat och glimmat
och snön har knarrat under våra tassar
Är det självupptaget att tro att de fanns där bara för min skull?
men jag tror det...det sa att jag är duktigt
att jag gör rätt, att den stig jag trevande börjat gå
den är MIN stig, att jag är modig.
Modig som faktiskt är på väg att uppsöka det som skrämmer mig mer än allt
mörkret...det eviga mörkret..
där det enda som hörs är ångestfyllda rop och kvävd gråt..
Men jag har en lykta i min hand, och jag ska gå dit
för att en gång för alla jaga ut dom sista skuggorna i gryningens ljus
Jag har förlåtit alla andra..nu finns det bara en kvar
en som behöver min tröst och tillit
framförallt min kärlek
Jag.
och hon hörde det metalliska ljudet av bilens stötdämpare
som pressades samman under hans tyngd
när han stilla satte sig ner på bilens tak
och lät vingarna fällas in mot hans knotiga rygg
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
7 | |||
8 | 9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 | 16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 | 24 |
25 | 26 | 27 |
28 |
|||
29 | 30 |
||||||||
|