Det märks att vintern kryper närmre och att hösten kräver sitt

för andra kvällen i rad dansar norrskenet över vår himmel

och min själ dansar med den...

Jag vet inte vad det är..men något med det hela får mig att bli..vild

det är mäktigt magiskt ooch bara så underbart!

vännerna har fått en långprommis längs vattnet

löven har prasslat under våra fötter

månen har speglat sig som ett suddigt fingeravtryck i det lätt krusade vattnet

det gula gräset har ödmjukt flyttat sig för vinden

å den kalla luften har smekt våra ansikten..allvarligt men vänligt

Alltså jag älskar ju det här!

Hösten, vintern...norrbotten...det känns bara så rätt i hjärtat...