eeey!

vad är det med er?

kom igen nu!

chansa!

ni kan vinna fiiina priser

och kunskaper

och kanske tillochmed självaktning ;-)

Och omröstningen finner ni på er hööögra sida *pekar vackert*

Tack för er medverkan!

om mindre än 4 månader blir jag ytterligare ett år äldre

det är hemskt...turning into an old woman...snart halvvägs till 50 och vad har man egentligen åstadkommit...tragiskt om det ska ta ett halvt liv innan man finner sig själv och kan börja leva..tänk om man föddes med manual? det hade ju varit helt suveränt..eller inte..om vi redan hade svaren vad vore då meningen med att ställa frågan? nä just det, så livet kanske har en mening ändå, att finna meningen..men det var inte det jag tänkte dagens inlägg skulle handla om..det kommer komma mer än nog av sånt i framtiden anyway..

Nää..dagens inlägg handlar om att döma hunden efter håret, om att dra slutsatser, kort och gott om förutfattade meningar.. 

Jag erkänner att sådan är jag, en sån som tittar en gång och drar ALLA slutsatser efter det, gång på gång på gång motbevisas jag, får mina egna teorier som en välplacerad tårta i ansiktet..och ändå så fortsätter jag.

Idag träffade jag en ny människa..jaja visst, jag träffade nog många nya människor men nu syftar jag på en speciell..efter..tja..2 minuters kontakt så bestämde jag att nej, den här typen vill jag verkligen inte ha något att göra med..idiot, det är min bedömning. Sagt och gjort, mia ids (betyder orkar ifall jag har sörländska besökare) inte yttra ett ord, det är liksom över hennes värdighet (tydligen gör jag så med folk jag inte gillar (har jag fått höra) men så som situationen nu var så var jag mer eller mindre strandad och tillslut så blev de ju förstås så att jag pratade med idioten ialla fall (ok jag erkänner, tystnaden tråkade ut mig nå kopiöst) och se på fan det här var ju en RIKTIGT trevlig prick, vi rent av hade massa gemensamt..så summa sumarum...den enda idioten där torde varit..just det...moi.

Men tro nu inte att jag kommer lära mig något av detta, nej då nej då.

Jag kommer fortsätta se på er alla och dra mina egna slutsattser. Förlåt.

oooh life...

Jag har förresten slutat tro på spöken (ja jag trodde sånt fanns!)

det är skönt, inte lika rädd längre. Nu ska jag bara komma över

min tomteskräck och oron över vasstandade påskharar. Ja, jag behöver terapi. Imorn tror jag jag ska skriva ner sanningen om mig själv..så som jag känner den iaf, kanske hamnar slutprodukten här, vi får se.

tills vi möts igen!