man får höra nått om någon

någon som är jättesjuk

någon som kanske inte klarar sig

och man tänker;

livet är allt bra orättvist

Sen tänker man;

Eller är det?

för vad vore rättvisa då?

sjukdomar finns

det kommer vi aldrig kunna ändra på

å vem har rätt att säga när en sjukdom är rättvis

eller inte..dett vore inte mindre orättvist

om jag var sjuk..eller du..eller någon annan..

ocn någon gång i livet kommer vi alla drabbas

på ett eller annat vis..det kan vi lugnt vänta oss..

sen tänker man hur kort och nyckfullt livet är

hur man inte vet om man har dagen imorgon

hur man inte vet om man har nästa timme

man tar så mycke förgivet..det som alltid funnits

som man så lätt kan tro

kommer alltid finnas

men de vet du inte, det vet ingen

man kan tro man kan hoppas

men det är oxå allt

och man tar så mycke på allvar

man låter så många stunder glida ur ens hand

för man tänker dom kommer åter

man lägger energi på saker som irritation, ilska och svartsjuka

man lever i glaskupa man pinkar revir

Istället för att se alla sina möjligheter, alla vänner, allt det vackra

träden som blommar, fåglar som sjunger

människor som ler

Livsviljan

den äger du, den kan du styra över

den får bli din båt ditt hopp

ditt allt

jag hoppas tror och tänker att allt blir bra

det måste det bli!