då satt man i stugan då..

stugan man tillbringat så många sommrar i som barn

visst har jag varit här lite nu å då även på senare dagar

men det har handlat om en gång var...tja..tredje år..

och det första som verkligen slår mig är hur litet allt är..

öarna med dess vikar som när man var liten tedde sig som oändliga

är alla så små så små

jag minns hur man tyckte man hade gått så långt ifrån allt och alla

så fort man rundade udden...när man egentligen bara var några meter bort

men hade massa sly som dålde sikten för en..

men när man var liten var allt ett äventyr

så är det inte idag...

imorn tror jag iaf ja ska ta vännen med mig till åsenholmen

å leta mig lite äventyr..den är trots allt storlek större

Vännen e för övrigt ruggit nöjd över å vara här

för att inte tala om båtresan hit..

han hängde över relingen och skulle nosa i vattnet

utan min hand i halsbandet hade han antagligen druttat i..

något sjövett äger han inte min lilla kamrat..

men hur skulle han kunna göra det?

jag är iaf så glad att ha han här :)

Glad midsommar på er alla!

på ett par timmar kommer bror...skönt :)