då satt man i stugan då..

stugan man tillbringat så många sommrar i som barn

visst har jag varit här lite nu å då även på senare dagar

men det har handlat om en gång var...tja..tredje år..

och det första som verkligen slår mig är hur litet allt är..

öarna med dess vikar som när man var liten tedde sig som oändliga

är alla så små så små

jag minns hur man tyckte man hade gått så långt ifrån allt och alla

så fort man rundade udden...när man egentligen bara var några meter bort

men hade massa sly som dålde sikten för en..

men när man var liten var allt ett äventyr

så är det inte idag...

imorn tror jag iaf ja ska ta vännen med mig till åsenholmen

å leta mig lite äventyr..den är trots allt storlek större

Vännen e för övrigt ruggit nöjd över å vara här

för att inte tala om båtresan hit..

han hängde över relingen och skulle nosa i vattnet

utan min hand i halsbandet hade han antagligen druttat i..

något sjövett äger han inte min lilla kamrat..

men hur skulle han kunna göra det?

jag är iaf så glad att ha han här :)

Glad midsommar på er alla!

på ett par timmar kommer bror...skönt :)

they all speak of love

but I can never truly see it

so what am I suppose to say

when you ask if I believe it

I know there's right and I know there's left

but what about the one in the middle

he's just like me, working, sleeping, feeding

a sore shell of flesh and wounds

not alive, but still somehow he's breathing

all of this you see it kills my soul

it tear me down, it break my bones

and I know I'm supposed to be all mature

but there's just no way for me to grow

so forgive me for breaking into pieces

there's pictures and frames

there's struggle and games

and to all of this I'm supposed to fit in

if I could listen closly

if I could tune down the noise of this world

I'm sure I would find it, I'm sure it could be heard

 the inner voice tha we all posses

our true being that will conect us to all the rest

there must be some other way you see

'cause this aint how I pictured life to be

but the white noise

there's just no way of breaking trough

and I know I'm supposed to be all realistic

but there's a part of me that will never come true

so forgive me for breaking into pieces

----------------------------------------------------------------------------

Så sjukt less å trött å arg å ledsen

skulle vilja springa springa springa

bort från allt det onda

alla bekymmer all skit

men min fossing pallar inte ens 20 meter

SUCK

låt mig bara vara tror jag..

det blir bäst då

****

I don't want to see you here again

again again, never again, never again

jag kan ljuga mig grön röd och blå

så ni har aldrig en chans att förstå

jag ber om ursäkt för det

tror ni mig?

but there will always be a reason

*haha*

jaa lor..kanske har du rätt ;)

jag ger då upp det där nu

----

igår var det status kråka heeeela dagen

alltså fyyyy vad jag inte kände mig bra

inte ens idag känns det hundra..

antingen fick jag mer än öl i glaset

eller så var det min kropp som tyckte jag behövde hejdas

isåf gjorde den ett eminent jobb!

Jag är härmed helnykterist

(ja så fort jag druckit upp Samuel Adams som står i kylen)

Alkohol = satans påfund

om ni frågar mig...

-----

har funnit glädje i jobbet igen

vete tusan hur..för det e liksom som vanligt

men på nått vis känns det som jag flyter ovanpå

allt e bara "ok då" och en axelryckning

Har funnit något nytt vackert

Seniorita Rosalita

eller Paradisblomster på ren svenska

en mycket vacker lila blomma

som ska blomma heeeela sommarn..

precis vad jag behöver för att lösa världsproblem

eller nått =)

Behov är verkligen en tolkningsfråga

jag menar...hur mycket behöver man egentligen?

----

tänk om man var en daggmask

som kröp runt där i sin lilla gång i marken

så börjar det regna...

allternativen blir då

A - stanna i gången och drunkna

B - krypa upp och bli uppäten av en trast

ser mörkt ut liksom..

*****

vi sökte i det stora efter svar

så många ilusioner som har rasat

så långa vägar kvar

alltså jag e fan lite kär i winnerbäck

take it or leave it

---

underlig fundering nr 2367

hur rättfärdigar man att C ska utalas som K?

Det används bara (vad jag kan komma på) i namn

Catarina, Carina, Cristina, Carl an so on

varför ska man då inte uttala cykel som "kykel"

Kitron, Kement, eller varför inte Kekilia eller Kesam?

jag bara undrar...det kanske finns nån liten språklag här

som jag inte känner till...jag skulle inte vilja försöka lära mig svenska

som ickesvensk..det finns ju ingen rim och reson..

Eller är det bara högfärdigt snobberi..

Tror jag ska börja stava mitt namn Hia

men man ska uttala det Mia..

stoppa mig juni

tack å hej!

Kesam kyklade så fort han kunde på kementen

they stold it from us

yes precious they did

---

vart på promenad med vännen

i det där blöta

det där som kallas regn

alltså sol i all ära, men det finns knappast något

som sköljer och lindrar som ett sommarregn

det är liksom något magiskt över det hela

luften känns lite mer syrerik

och allt är som nytt igen

---

igår var det..ehm..kalas..kan vi kalla det

vet inte vad det landade på 2000 kanske lite mindre

kontentan är iaf:

I fortsättningen blir det cola i glaset..

det är liksom inte värt det längre..

inte på långa vägar

sen e jag tydligen otrevlig hur jag än gör

så det e ju lika bra sluta försöka

----

lite dåligt samvete över slåttet..

har inte funnits mycke tid att gå dit

men till veckan blir det bättre

det blir mindre jobb

och det blir lugnare

så då blir det nya tag

---

Imorn e T tillbaka

skönt..

känns så underligt tomt annars

Haa dee!

ibland AVSKYR jag den här sidan

man skriver å skriver..

å sen försvinner allt

så tröttsamt

å ikväll

tårframkallande..

piss

man får höra nått om någon

någon som är jättesjuk

någon som kanske inte klarar sig

och man tänker;

livet är allt bra orättvist

Sen tänker man;

Eller är det?

för vad vore rättvisa då?

sjukdomar finns

det kommer vi aldrig kunna ändra på

å vem har rätt att säga när en sjukdom är rättvis

eller inte..dett vore inte mindre orättvist

om jag var sjuk..eller du..eller någon annan..

ocn någon gång i livet kommer vi alla drabbas

på ett eller annat vis..det kan vi lugnt vänta oss..

sen tänker man hur kort och nyckfullt livet är

hur man inte vet om man har dagen imorgon

hur man inte vet om man har nästa timme

man tar så mycke förgivet..det som alltid funnits

som man så lätt kan tro

kommer alltid finnas

men de vet du inte, det vet ingen

man kan tro man kan hoppas

men det är oxå allt

och man tar så mycke på allvar

man låter så många stunder glida ur ens hand

för man tänker dom kommer åter

man lägger energi på saker som irritation, ilska och svartsjuka

man lever i glaskupa man pinkar revir

Istället för att se alla sina möjligheter, alla vänner, allt det vackra

träden som blommar, fåglar som sjunger

människor som ler

Livsviljan

den äger du, den kan du styra över

den får bli din båt ditt hopp

ditt allt

jag hoppas tror och tänker att allt blir bra

det måste det bli!

vill varna känsliga läsare

detta lär knappast bli ett inlägg av tyngd

knappast ens av värde..

men jag skriver ett iaf

mest för att jag är för trött för att flytta mig från datorn

å de vore hemskt trist att bara sitta här och stirra på skärmen

here we gooo

---

är lite så taurin/koffein hög

fast på ett ruskigt trött vis

stenad mer eller mindre

tanken var att plocka stygnen innan jag går å sover

ja dom jag har i fotleden

efter en fotbollsmatch med trasig vinflaska

orkar inte riktigt berätta

men som ni förstår så gick det inte helt bra

man kan säga 1-0 till flaskan kanske

any ho..

stygnen ska bort, ikväll eller imorn, vi får se

men jag gör det själv, kan själv

gillar inte när andra ska mixtra med min kropp

hade jag bara haft nål å tråd hade jag säkert sytt själv oxå

det är lite min natur..

---

var med vännen till slåttet på morgon

inte mycke gjort

hjärt och lungräddning på två stackars astilbe

(rosa blommor för den okunnige)

fick mig en björkstam att lägga över diket

so no more wet shoes..så länge man håller balansen

å sen..ja..inte mycke mer

några spikar i fönsterramen så rutan inte ska trilla ur

Visst hör ni vilket lyxplace jag skaffat mig..

but I Love it!

mer imorn tror jag

jag ska ta mig tusan gå å sova

typ nu..för en 20 minuter sen 

jag vet!

I'm obsessed

men hur som helst...

de har spridits ett visst ljus över namnvalet

det är även så att undertecknad har funnit stöd för sina tankar

drygt 400 år gamla stöd

och vet ni..här kan man använda den goa klyschan

"det var bättre förr"

följande står att läsa på den virtuella floran..

Etymologi.

Namnet Taraxacum (latin mina vänner, latin) kommer av

arabiskans Tarakh shaqun,

ett medeltida namn på en bitter korgblommig ört.

Det svenska namnet maskros är tämligen modernt och användes första

gången år 1802 i Svensk botanik,

namnet syftar på de små svarta insekter,

"Tripsar" (Thysanoptera) som alltid brukar finnas i blommorna.

Under 1600-talet kallades den bland annat lejontand (AHA!)

MEN

Tripsar (Thysanoptera), som även kallas blåsfotingar, är små långsmala

insekter som ofta har fjäderlika vingar.

Alltså

INTE några maskar...å inte heller kanske en ros..

I don't know...låt oss återgå till 1600-talets namn

snälla...då kan jag sova lugnt om natten igen..

herregud..jag måste försöka ta mig ut!

låt mig avsluta med några ord av en viss Carl Anton

"Jag lät alla mina maskrosor finnas,

fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut.

Men det är så skönt att sitta och minnas,

små solar i gräset när sommarn är slut..."

over and out