trött och tomt människoskal

jag orkar bara inte

vill låsa in mig och tappa bort nyckeln

finner inte glädjen i något

inte just nu

gömer mig för allt och alla

vill inte lyssna

stampar hysteriskt takten

till en melodi som inte är min

skriker högt och håller för mina öron

inuti är det så

det bor en massa ilska

och en hel del sorg

men jag orkar inte ta tag i det just nu

jag orkar inte känna

jag har inte tid

önskar någon kunde plocka upp mig

vända allt

och göra det bra

även om jag vet att jag fräser

då någon kommer för nära

några dagar till

sen blir det mer tid

men jag vet inte om det skulle vara bra?