Alla inlägg under september 2008
För alla er som sov vid sex snåret imorse så missade ni en magisk morgon
otur för er, lycka för oss som var där
----------oOo----------
..egentligen finns det bara en som räknas..
Norrsken igår kväll..det är också magi
magi för själen..
får bli mer en annan dag
mer om känslor
mer om känslorna ni så lätt frambringar
en dag då dom inte frambringar tårar hos Mig
för av alla så är ni bäst på att stampa takten på min själ
- jag vet att jag suckar ibland, men det får du inte bry dig om
nähä...men att ni inte har fattat efter snart 25 år att det är PRECIS den inställningen som får något att gå sönder i mig..för jag är till besvär..å det finns ingen känsla som får mig att må så dåligt..ingen..
-jag tycker bara att du kunde bestämma dig ibland
Vi har uppenbarligen befunnit oss på olika planeter hela våra liv..JA, jag HAR svårt att bestämma mig..det är snudd på omöjligt, det är en kronisk sjukdom och det gör mig till en vilsen själ, en vandrare en sökare
någon som aldrig finner ro..men visst, för att underlätta er söta värld så ska jag börja kasta tärning..nöjd?
jaha...nu spottade jag ut allt iaf, av bara farten..oh well
en sak mindre på "att göra listan"
--------------------oOo--------------------
Varför har du tappat bort mig?
--------------------oOo--------------------
Idag vill jag ingenting..säkert inte imorn heller
å antagligen inte på söndag
suck era förstörare..jag ville sitta på bryggan å känna lugnet
jag behövde det, glädjedödare..
--------------------oOo--------------------
du har en otäck förmåga att dra mig upp ur svarta hål
och en lika otäck en att knuffa ner mig..
JAG VET INTE VAD JAG VILL
suck
Är det inte underbart med höstvindarna som river runt ute i träden?
det känns...renande...kanske till och med helande
allt sånt är vackert, tokregn, som blöter ner allt på ett ögonblick
stormvindar som hotar slita mössan från ditt huvud
iskyla som får ögonfransarna att frysa samman och du får blinkeliblinka konstant för att hålla dom öppna
sommarsol som balsam för en trött och öm vinterkropp
Det extrema, det som får en att känna liv
Åskoväder (har några klagomål till vädergudarna ang det förresten) som dundrar över en och får fönster att skaka.
Berg så höga att dom aldrig verkar ta slut och skogar så djupa att dom antagligen rymmer livets gåta.
Hav som kan ligga som blanka speglar eller vrålandes kastas frammåt i meterhöga vågor. Sånt som får en att känna sig som ett sandkorn
Vilket är allt vi är, ett sandkorn i livets timglas...
oooh..nu blir flickan djup..
men ja, hon är rätt djup
antagligen bottenlös.
Är inte vår värld helt underbar?
jag har skaffat en mp3 spelare...ja vet...5 år senare än resten av världen. Hävdade länge att min gamla cd-walkman dög miiinst lika bra och att det var charmigt med skivor...well...FUCK THAT
Varför har jag inte blivit med mp3 tidigare? alltså det här är ju himmelriket, musik i mina öron, dygnet runt! Min värld har plötsligt ett soundtrack bestående av sisådär 500 låtar.
Man kan säga att det är lite mindre tyst..
fast jag är nog lite mer tyst..
kan man vara mer tyst?
haha..kan man nog inte..
är man tyst är man väl tyst?
förlåt..nu drar jag iväg igen..
Summasumarum så kan det vara så att jag ihop med min
nyfunne vän blivit lite mindre social..
fast jag hör ju vad ni säger om jag bara pluggar in ena örat ;-)
Regn idag igen, precis inkommen, trött som en gnu.
Är inte van vara i farten före tuppen these days, kan bero på att jag inte kommer i säng före fan heller..hur som helst, jag är blöt, mina kläder är blöta, min hund är blöt och..ja världen är blöt..
Det är min lägesrapport så här på morgonen.
Tillbaka till sängen, det är mitt förslag!
--------------------oOo---------------------
Trissmodellen är ingen dum idé
men för att alls kunna ha en chans
måste man ju köpa lotter ibland
och dessutom våga skrapa dom..
eller hur?
Att börja med en inledning är bra, för då vet folk i alla fall att man har börjat.
--------------------oOo-------------------
Det regnar idag..känns lite grått inombords oxå..
inte på ett deppigt sätt men på ett suckjagvetintevadjagvillsätt.
Hundra bollar i luften, hundra bollar som alltid dundrar ner i ens huvud som gigantiskt hagel mitt i sommarn. Eller?
Det kanske är mer som hundra heliumbalonger som ohämmat svävar mot skyn, för alltid förlorade. Fast ibland dimper någon ner igen, bara lågt ner för att jag ska se den, högt nog att jag inte når den...
hur jag än hoppar och skuttar.
--------------------oOo--------------------
Jag vet att jag kan vara kort och hård ibland,
men jag orkar inte gulla med er.
Varför skulle jag?
---------------oOo---------------
lite så bläh
tror jag ska försöka springa ifrån skiten
en vacker dag dyker det upp ett innlägg med lite mer substans
----------oOo----------
numret är inte i bruk? skojar du med mig?
--------oOo--------
Varför vill jag bara ha det jag inte kan få?
-----oOo-----
..du verkar lite simpel..
---oOo---
Musik är själens tankar..mmm
allt det där som tagit mig veckor att göra är nu nästan klart
å de tog väl..ja..2 timmar..
om man bara kunde få fingrarna ur lite oftare..
--------------------oOo---------------------
Not all those who wander are lost..
To have traveled so far
From east to west
a thousand terrible miles
my feet treading all God's surface
his Ocean
his swamps
his slopes and ridges
to find myself at last
a mark in the aching snow
from whence I beheld through a blue haze
a world of mountains piled upon mountains
oOo
I do need a tent..
--------------------oOo--------------------
om du är kall kan jag vara grym
this I promise you
--------------------oOo--------------------
det som väckte min lust att skriva om individualismen (som tycks härska vår planet just nu) var en biltur till grannstaden då jag hamnade bakom en av länstrafikens bussar på vilken det var en stor reklamskylt
"Ta bussen, egen tid på köpet"
fick såklart tankarna att börja rulla..
För överallt så har det börjat tryckas mer och mer på att alla står vi alena. Jag vet inte, egentligen är jag inne lite på samma spår men jag vet inte hur mänskligheten tänkt knyta ihop den påsen. För överallt så byggs det större och större samhällen innehållandes mer och mer människor, och mitt i det så ska vi stå själva, vi ska ha vår egen plats och den ska vara ganska så rymlig. Vi ska skapa vår "egen tid" men vi ska oxå ha tid med allt och alla.
Vi lever i ett sjukt samhälle och vi är ett sjukt släkte.
Människor härjas av allehanda sjukdomstillstånd,
vi blir deprimerade vi tar våra liv.
Jag vill passa på och nominera oss till kanske tidernas mest tragiska varelse.
Så...vari ligger då lycka? för vi tar ju inte alla våra liv och några av oss blir ju faktiskt skonade från sjukdom hela vårt liv. vad gör dom människorna?
då var vi där igen...lycka? vad är egentligen lycka?
Jag är ledsen att jag alltid återkommer hit men det är mitt liv just nu,
det är det jag funderar på ,
lycka och kärlek,
finns det på riktigt eller är det fiktion och hitte på?
Jag är inte längre deprimerad på det sättet jag en gång var.
Någon undrade varför.
För att jag vet vem jag är nu blev mitt svar,
jag vet kanske inte vart jag ska eller varför,
men jag vet vem jag är.
Och det är en vinst i sig.
För det kommer bli svårt för livet att sätta sig på mig igen.
Det kommer bli svårt att plocka isär mig
så som jag så lätt föll samman förut.
Frågan är om man kan bli för stark?
Kan man tappa all känsla?
Kan man förlora genom att vinna?
Kanske..
då var det ny månad
dagens inlägg kräver mer eftertanke känner jag, ville skriva något om människan-individualisten..men ja..det krävs tanke, å tankemaskinen är för tillfället ur bruk, tror den kan ha fått en överdos baileys i lördags.
Men jag återkommer.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|