hjärtat krossas liksom gång på gång

av dom minsta små saker

vardagen, sanningen, livet

allt tycks som en hacka mot is

flisa för flisa

ibland råder iskyla

och det som börjat spricka fäster samman

men jag känner det börjar gå mot vår nu

and it breaks my hart

----------

Måste härifrån

Det bara växer sig starkare å starkare

en kartong

vad som helst vore bättre än den här platsen

just nu känns det så

----------

kanske med lite mindre utgifter

kanske med lite mindre lägenhet

kanske med en målarduk

kanske med ett skrivblock

absolut med vännen

absolut på en annan plats

Ibland undrar jag hur det skulle vara

om det var du och jag

och om vi var kära och sanna

Men det går inte hela vägen fram

för jag förstår fortfarande inte vad det betyder?

Kärlek...detta klibbiga lilla ord

som verkar betyda så mycket

och ibland just inget alls

****

jag har kommit fram till att Du borde rycka upp dig

att det är ganska blasé att spela martyr idag

Funderat en del på det hela

Undra egentligen hur många som sitter där hemma

stirrar i väggar och tak

och tänker att "det är fan inte värt det"

känner sig ensama, övergivna och uttråkade

Varför gör man inget?

Nått seriöst menar jag

för det lär sitta några stycken där ute

Såg trailern till Yes-Man

Verkar vara en rätt typisk Jim-rulle

MEN!

för det finns ett men här

tanken är ju skön som fan

tänk om man bara för en dag en vecka en månad

bestämde sig för att säga ja till allt (nåja)

Skulle inte livet bli fan så mycke mer intressant?

Funderar på att ge det ett försök

en vecka av ja-sägande

(nej jag tänker inte ligga med dig)

vågar jag?

klarar jag det?

I'll let you know ;)

P.S

idag är det kanske lite bättre..