så vad gör man då när man består av två viljor

eller kanske 35

ständigt slits man mellan måste och borde

och ibland dyker det upp ett önskar

hur lagrar man allt i en endaste pärm

hur lugnar man tankar som ständigt söker

slå tidigare hastighetsrekord

vart finner man motivation att gå frammåt

när allt strävar ner och in

kliv ur ditt mentala mörker

våga vara synlig

det vart en diskussion här om dagen

varför man inte vågar ta mer plats

varför man dansar inom det lilla skal som kallas jag

är det kanske det svenska svårmodet

som flyter i våra vener?

du skall icke tro du är något

lågmäld och försynt

jag är trött

min plan var ju att explodera i färg

så vart har jag då lagt dynamiten?

visste ni förresten att jantelagen är något norskt?

ändå ses den ofta som så svensk

men jag antar att vi besitter samma tungsinnhet

här uppe i norden, vi är alla stöpt i samma form

av is och berg, skogar och bäckar

idag står dubbla jobb på menyn

smaklig måltid!

trött som en tok

bakom tunga ögonlock

känner att jag egentligen borde peta ner nått

att jag borde forma en mening

som faktiskt besitter en betydelse

knyta ihop säcken

och samla in mina får

men sanningen är den

att jag inte riktigt vet vart dom tog vägen

dom spreds för vinden

som en lövhög en höstkväll

borta

och ikväll orkar jag sannerligen inte kratta

inte med min onda rygg

det är som så att det verkar som den magiska gränsen är nådd

det är över det är slut och jag ids (orkar om du e söderifrån)

inte ens bry mig

god sömn åt folket!