ursäkta hittepå tyskan..den bara kom =)

(rätt vad det är var det jackpot)

Då var man åter på svensk mark

tog en stund att ställa om öronen till helsvenska

dom första minuterna hade jag liksom svårt fatta vad folk sa

och framförallt läsa svenska butiksskylltar

dom vart mycket förvirrade på engelsk ton

Men ja..nu e jag återställd och har  precis

petat i mig ett orginalmål på max

Sveeeensk hamburgare, jag säger bara yum yum yum

Överdrev dock min hunger en bit så nu e jag så mätt

att jag nog får rulla till gaten sen..

Dagen då..

Vaknade runt åtta..mitt rum var KALLT

madrassen hade tappat en del luft så den hade

liksom sjunkit in i mitten och bildade tillsamans med filtarna

som ett litet bo, det och vantar och mössa var nog vad som

räddade min sömn..riktigt bra sov jag faktiskt

bara lite kall om nosen då jag vaknade :)

Tuffade iväg mot flygplatsen

då bussen körde upp mot monsterbyggnaden

(även känd som dublin flygplats, ja! jag är småstadsbo)

svek modet en del..Shit! vad är det här för en gigantobyggnad?

Har jag verkligen varit här förut?

När jag annlände för ca en vecka sen så var jag ju inte ensam

och följdaktligen inte heller särskilt uppmärksam på min omgivning.

Hur i (censur due to känsliga ögon) skulle jag hitta?

Väl inne lugnades jag dock lite, där var ju det bekanta golvet

från konsums stenålder (jamen typ) och det verkade trots allt vara en

av få platser irländarna faktiskt insett fördelen med att skylta.

Resten var enkelt, säkerhetskollen var lite hårdare än svenska.

Av med både skor och mössa

*ånej*

jag som sovit i den och sen klev upp och for..

Kvinnan som jobbade i kontrollen kunde inte hålla tillbaka ett litet skratt men det var av det medlidande slaget så kunde inte mer än skratta med henne och försöka ruffsa till min kaluffs bäst det gick =)

Flygturen gick bra, det var klart större delen av vägen

och fantastisk utsikt över skottska höglandet och norska kusten

man blir ju halvt religiös där uppe..

känns som lite av flygrädslan försvunnit..ett lugn har tagit dess plats.

det är ju faktiskt mitt eget val, antingen flyger jag, eller så är jag hemma

Sätter jag mig då i en av dom där bevingade plåtsparvarna så är det ju med alla risker inkluderat, å skulle det vara så att det faktiskt gick åt h-vete så fine..då vore det inte mycke annat än att lugnt invänta slutet..

hur makabert det än må låta..

Varför har man förresten en flytväst under sätet?

skulle de vara lugnande?

kraschar vi mot marken så hjälper den föga

och hamnar vi i vattnet på våra breddgrader

ja då försäkrar den en om att man slipper drunkna

och istället får äran att frysa ihjäl...

nä jag vet inte...ge mig då heldre en fallskärm

more useful på nått vis..

Nu ska jag fördriva tid så som den bäst fördrivs

då man är fast på en flygplats

21.00 går nästa sparv

Vi kanske hörs ikväll då

-lite flygbilder-